đŸŽŒ

Musikhistoria

MODERNISMEN

Ny tid - ny musik!

Nytt! Nytt! Nytt!

Under modernismen var det viktigt att allt var nytt! Det skulle inte alls lÄta som det hade lÄtit tidigare. Det behövde inte var fint, folk behövde inte tycka om det - det viktiga var att det var nytt och annorlunda!

FrĂ„n ett A, till sista tonen innan nĂ€sta A börjar (du kommer vĂ€l ihĂ„g nĂ€r vi pratade om tonerna?) Ă€r det 12 toner. En idĂ© som dök upp, för att man skulle kunna skapa ny och “hĂ€ftig” musik, var att man inte fick spela en av de 12 tonerna, förrĂ€n man hade spelat alla de andra elva tonerna. Ett A fick alltsĂ„ inte komma tillbaka i musiken förrĂ€n du hade anvĂ€nt alla andra toner utom A först. Det kallas tolvtonsmusik.


Född: 13 september 1874, Wien, Österrike


Död: 13 juli 1951, Los Angeles, USA


Period/stil: MODERNISM


KĂ€nda verk:

Pierrot Lunaire, Pianosvit, Kammarsymfoni

En som höll pÄ mycket med tolvtonsmusik var Arnold Schönberg (1874-1951).

HÀr kan du lyssna pÄ hans moderna, oförutsÀgbara, pianomusik:

Arnold

SCHÖNBERG
 


(1874-1951)

I Ungern gjorde BĂ©la BartĂłk (1881-1945) precis som man gjorde under romantiken. Han tog sitt lands folkmusik och gjorde klassisk musik av. Men han gjorde den modernistisk. Det lĂ€t mer “normalt” Ă€n tolvtonsmusiken, eftersom det fanns en melodi att utgĂ„ ifrĂ„n. Men det lĂ€t Ă€ndĂ„ vĂ€ldigt annorlunda mot tidigare pianomusik, och definitivt annorlunda mot folkmusiken:

BĂ©la

BARTÓK
 


(1881-1945)

Född: 25 mars 1881 NagyszentmiklĂłs, Österrike-Ungern


Död: 26 september 1945, New York, USA

 

Period/stil: MODERNISM


KĂ€nda verk:

RumÀnska folkdanser, Violinkonserter, Orkesterkonsert

Även baletten blev annorlunda. Borta var kĂ€rleksdramat med den smĂ€ktande vackra musiken, nu skulle allting vara nytt och hĂ€ftigt. Baletten blev modernistisk Ă€ven den. HĂ€r musik av Igor Stravinskij (1882-1971):


Född: 17 juni 1882, Oranienbaum, Ryssland


Död: 26 september 1945, New York, USA

 

Period/stil: MODERNISM


KĂ€nda verk:

VÄroffer, EldfÄgeln, Pulcinella

Igor

STRAVINSKIJ
 


(1882-1971)

POSTMODERNISMEN

MÄnga tyckte att musiken nu blev för konstig, och reagerade mot modernismen pÄ olika sÀtt. Man tröttnade pÄ allting skulle vara sÄ nytt och modernt. Men pÄ ett sÀtt var postmodernismen en fortsÀttning pÄ modernismen, eftersom man letade efter nya uttryckssÀtt, efter att luften gÄtt ur modernismen.

Till exempel John Cage (1912-1992). Han sade, att eftersom man tĂ€nkte att musik kunde lĂ„ta hursomhelst, sĂ„ kunde vad som helst ocksĂ„ vara musik. Det blev nĂ€stan som att han “skojade” med modernismen. SĂ„ hĂ€r kunde hans musik lĂ„ta:

Ett drag inom postmodernismen var att plocka upp gamla saker, och stÀlla dem i ett nytt ljus. Att sÀtta nÄgot gammalt i ett nytt sammanhang och göra nÄgot nytt av det. Till exempel som man gjort med den antika pelaren i den postmoderna byggnaden hÀr ovan..

HÀr Àr ett exempel av Michael Nyman (f. 1944). Han har tagit en del av ett stycke frÄn barocken, skrivet av Purcell, och gjort ny musik av det!

Musik av Henry Purcell (1659-1695)

Musik av Michael Nyman, 1982

Dessutom gjorde bandet Pet Shop Boys 2013 en lÄt, dÀr de lÄnade in Michael Nymans musik som intro!

Ett annat sÀtt att reagera var som Arvo PÀrt (f. 1935). Han skrev musik i en postmodern stil som kallas minimalism. Han tog en sak, ett ackord eller en kort liten melodi, och lÀt den hÄlla pÄ lÀnge, precis som Michael Nyman gjorde ovan. Musiken var alltsÄ sÄ lite som möjligt. Det var bara en enda sak, som hÀnde om och om igen, med lite variation. SÄ hÀr lÄter hans Speigel im Spiegel: