đŒ
Musikhistoria
Under romantiken blir kÀnslorna och det konstnÀrliga uttrycket viktigt. Musiken blir allt mindre pÄ bestÀllning.
Kompositören blir ett beundrat geni, som skall skriva det han kÀnner för. Och han skall Àlska mycket och intensivt.
Vill du ha en sammanfattning av vad vi gÄtt igenom sÄ hÀr lÄngt? VarsÄgod!
SAMMANFATTNING
Under romantiken blir det extra av allt! Vi fÄr stora symfoniorkestrar pÄ över 100 personer, med flera nya instrument. Musiken ska bygga pÄ, och förmedla, en kÀnsla. Det kan vara sÄvÀl positiva som negativa kÀnslor: jublande glÀdje - eller hjÀrtekrossad ensamhet.
Vi har pratat om hur kvinnor kunde ta stor plats i kulturen under medeltiden, och hur renĂ€ssansen och upplysningen (som började under slutet av barocken och blev som störst under klassicismen) sen begrĂ€nsade kvinnors roll. Under romantiken blir det som allra âmanligastâ, nu beundrar man stort det manliga âgenietâ
Kompositören skulle vara ett geni. Han skulle söka in i sitt innersta, i sina tankar och kÀnslor, och sedan förmedla dessa i musik. Han skulle inte skriva musik för att kyrkan, operan, kungen eller nÄgon annan bestÀllde den - utan för att han sjÀlv kÀnde för det.
I övergÄngen mellan klassicism och romantik hittar vi Beethoven och Schubert. De levde under klassicismens villkor, men sÄgs ocksÄ som stora genier pÄ det sÀttet man tÀnkte sig kompositörer under romantiken.
van, Ludvig
BEETHOVEN
(1770-1827)
Franz
SCHUBERT
(1797-1828)
Född: december 1770, Bonn, Tyskland
Död: 26 mars 1827, Wien, Ăsterrike
Period/stil: KLASSICISM/ROMANTIK
KÀnda verk: Lieder (Erlkönig, Die Forelle), StÀndchen, Ave Maria, Impromptun
Dramatisk symfoni av Beethoven:
Född: 31 januari 1791, Wien, Ăsterrike
Död: 19 november, 1828, Wien, Ăsterrike
Period/stil: KLASSICISM/ROMANTIK
KĂ€nda verk: Symfonier (5, 9), Pianosonater (MĂ„nsken, Pathetique) FĂŒr Elise
Drömmande pianomusik av Schubert:
Under romantiken skulle man kÀnna starka kÀnslor. Man skulle dels ha vÀldigt starka kÀnslor för sitt land, nu nÀr nationalismen vÀxte fram. Dels sÄ skulle man uppleva stor kÀrlek. GÀrna olycklig kÀrlek.
En bok som mÄnga ungdomar i Europa kom att lÀsa under denna tid hette Den unge Werthers lidanden. I denna blir en kille som heter Werher olyckligt förÀlskad i Lotte, som Àr förlovad med Albert. NÀr han inser att han aldrig kommer att fÄ Lotte, sÄ skjuter han sig sjÀlv. Folk blev lite knÀppa, och kÀnde överdrivna kÀnslor under romantiken.
Nu blev det ocksÄ vanligt att mÄnga hade ett piano hemma. Oftast ingick det i kvinnans roll i hemmet och hon kunde spela piano och underhÄlla sÄvÀl familjen som gÀster. De som skrev pianomusiken, och upptrÀdde pÄ konserter, var dock i princip bara mÀn.
Frédéric
CHOPIN
(1797-1828)
Född: 1 mars 1810, ƻelazowa Wola, Polen
Död: 17 oktober 1849, Paris, Frankrike
Period/stil: ROMANTIKEN
KĂ€nda verk: Nocturner (Op. 9), Fantasie Impromtu, etyder, preludier
Under Chopins liv var Polen invaderat och uppdelat och lydde mestadels under Ryssland. NÀr Chopin flydde till Paris försökte polackerna göra uppror mot Ryssland, men misslyckades. Det ryska styret blev dÀrefter mycket hÄrt. Chopin var vÀldigt ledsen för sitt hemlands skull, och nÀr han dog begravdes hans kropp i Paris, men hans hjÀrta begravdes i hemlandet Polen.
En som skrev fantastiskt fin musik för piano var Chopin. Han kom frÄn Polen men tvingades fly till Paris. Han passade vÀl in pÄ bilden av ett geni under romantiken. Han skrev fantastisk, kÀnslofylld pianomusik, pÄ ett sÀtt som ingen gjort tidigare.
HÀr hör du Chopins kÀnsla av att vara ensam pÄ natten:
Vi har ocksÄ Richard Wagner, som intresserade sig mycket för sitt lands (Tyskland) och Nordens gamla folksagor, och skrev dramatiska operor om dessa. HÀr hör du musiken av nÀr valkyriorna rider över himlen, för att hÀmta vikingakrigare till Valhall:
Sist skall vi titta pÄ nÄgot som Àr vÀldigt, vÀldigt lÄngt frÄn den medeltid vi började i. DÀr var det en enda stÀmma som sjöng ett budskap. Vi ska titta pÄ balett. Balett hade funnits lÀnge, men ingÄtt som en del av en opera eller liknande. Nu utvecklas en helt ny version av baletten. Tidigare hade det mest varit manliga dansare, men nu blir det mÄnga kvinnliga dansöser. Man dansar i lÀtta klÀder, med mjuka skor, och uttrycker kÀnslor och tankar i musik och dans - helt utan sÄng och tal.
Vi avslutar med att titta pÄ rysk balett av Tjajkovskij: Svansjön. Den handlar om en prins, som blir kÀr i en svan (jag sade ju att det var lite knÀppt med kÀnslorna pÄ romantiken...), men svanen Àr i sjÀlva verket en prinsessa, som kidnappats och förtrollats av en ond trollkarl.
"Utan musik skulle livet vara ett misstag"
- Friedrich Nietzsche